Bästa skivorna 2011: 20. UKON och Njurmännen – Standardmodellen

december 13, 2011 § Lämna en kommentar

Kanske en av årets roligaste överraskningar. UKON är poeten som är psykoanalytiker och nu även popstjärna. Eller kanske inte. Även om Standardmodellen gick ganska obemärkt förbi i skivbruset så är detta den absurdistiska, språkreflekterande poesins möte med synthpopen en liten pärla som för UKONs mörka humor och hans ordvrängeri och gör det märkligt… dansant. Ja, faktiskt. Det kanske behövs höras för att förstås men som en förlängning av vad bob hund eller Hans Appelqvist gjort så ter det sig inte så konstigt. Det är ömsom roligt, ömsom tragiskt, alltid detaljriktikt och varsamt anpassat till någon som låter som om Doktor Kosmos möter ett uppdaterat Page. Klart roligare än poetiskt besläktade Kristina Lugns möte med EST för nåt år sedan och väldigt roligt för nån lika intresserad av poesi som av popmusik som jag.

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Vad är detta?

Du läser för närvarande Bästa skivorna 2011: 20. UKON och Njurmännen – StandardmodellenTOTALFÖRSVAR.

Meta